Lugn och ro för pojkar med socialt nedbrytande beteenden

KBT – som är ett samlingsnamn för olika former av psykoterapi – utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman, samt går att påverka och förändra. Med hjälp av kognitiv teori, inlärningspsykologiska principer och specifika behandlingsmetoder skapar terapeuten ett individanpassat arbetssätt som syftar till att identifiera och för individen tydliggöra kopplingar mellan dess tankar, känslor och beteenden. Genom att bli medveten om dessa mönster kan individen börja påverka sina inlärda beteenden.

rePULSE är en etablerad träningsmetod för används med barn, ungdomar och vuxna som behöver hjälp att hantera sina tankar, känslor och beteenden. Utgångspunkten för behandlingen är att individen har utvecklat impulskontrollproblem på grund av kortsiktiga vinster, samt saknaden av alternativa hanteringssätt. Genom samtal får individen stöd och verktyg till att identifiera och hantera sina impulser, samt möjlighet att träna sociala färdigheter. Målet är att individen med ökad medvetenhet om sina reaktionsmönster, ska utveckla alternativa sätt att agera på och frångå sitt impulsstyrda beteende.

MI är en personcentrerad och vägledande samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. Enligt MI börjar förändringsprocessen när individen börjat ifrågasätta sitt eget beteende. MI är ett icke-fördömande och icke-konfrontativt förhållningssätt, som uppmuntrar individen själv att genomföra förändring. Under samtalets gång försöker behandlaren därmed hjälpa individen att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, samt att stärka dess beslut och åtagande att genomföra förändringen.

Tydliggörande pedagogik används för att tillgodose det ökade behovet av förutsägbarhet, tydlighet och struktur som många med autismspektrumtillstånd har. Det kan vara svårt för personer med autismspektrumtillstånd att kommunicera med och förstå människor i sin omgivning. Med hjälp av tydliggörande pedagogik – där miljöer, aktiviteter och vardagsmoment förklaras till individen på ett för den begripligt sätt – förtydligas vardagen och omvärlden blir förståelig. Detta är av största vikt för att individen ska känna trygghet i sin placering.

ADAD är en bedömningsmetod för unga med missbruks- och social problematik som berör nio livsområden: fysiskt hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. Bedömningsmetoden skapar en uppfattning om individens situation, samt dess oro, besvär och behov av hjälp inom respektive område. ADAD kan användas i utredningsarbetet, vid behandlingsplanering, samt för uppföljning och utvärdering av behandling.

A-CRA är en manualbaserad behandlingsmetod som riktar sig till ungdomar med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Behandlingsmetoden – som bygger på inlärningspsykologi och kognitiv beteendeterapi – syftar till att hjälpa ungdomen att uppnå drogfrihet och en mer hälsosam livsstil, samt att främja positiva sociala aktiviteter och relationer. Detta sker huvudsakligen genom funktionsanalys av alkoholanvändning, narkotikaanvändning och drogfritt beteende, samt att öka drogfria aktiviteter, ”tacka-nej-färdigheter”, problemlösning och kommunikationsfärdigheter. Återfallsprevention är en viktig del i A-CRA.

Psykologisk behandling är ett samlingsnamn för metoder som är grundade på psykologin som vetenskap, till vilket psykoterapi räknas. Psykoterapi innebär systematisk och målinriktad behandling genom regelbundna samtal och kan användas vid en mängd olika diagnoser och tillstånd. Samtalen genomförs av legitimerad psykolog eller psykoterapeut i syfte att få individen att må bättre psykiskt.

För att fungera kräver människokroppen tillförsel av energi och näring i tillräcklig mängd. Förutom att matvanor kan påverka risken att drabbas av folksjukdomar – som hjärt- och kärlsjukdom, fetma och diabetes – påverkar våra matvanor även vår prestationsförmåga. Svårigheter med koncentration och ork, samt inlärnings- och reaktionsförmågan har visat sig kunna kopplas till konsumtion av socker och tillsatsämnen. Det är därför viktigt för oss på Tvåpunktnoll att bygga grunderna för en hälsosam kosthållning hos våra placerade.

Regelbunden fysisk aktivitet ökar hos individer självförtroendet och minskar upplevd stress, vilket innebär att fysisk aktivitet bidrar till välmående. När fysisk aktivitet utförs i gruppform ökar detta även individens sociala kontakt med personer i dess omgivning. Forskning har visat att just dessa faktorer – självkänsla och social säkerhet – är viktiga faktorer för barn och ungdomars hälsa och välbefinnande. Individer som är fysiskt aktiva lider till mindre grad av psykisk ohälsa. På grund av den positiva effekten som fysisk aktivitet har på koncentration, minne och beteende i undervisningsmiljöer, ökar fysisk aktivitet individers akademiska prestationer. Placerade hos Tvåpunktnoll blir erbjudna individanpassade träningsprogram med stöttning av personal kunniga inom hälsa- och idrott.

ART är ett manualbaserat preventionsprogram – som grundar sig på inlärningsteori och kognitiv beteendeterapi – för ungdomar som beter sig impulsivt, aggressivt eller normbrytande. Behandlingsmetoden syftar till att ge en förbättrad impulskontroll, minska aggressivitet, öka sociala färdigheter och främja den moraliska utvecklingen hos ungdomar, samt att på längre sikt förhindra återfall i normbrytande beteenden.

UngDOK är en kartläggnings- och bedömningsmetod som riktar sig till unga personer med missbruksproblem och annan social problematik. Genom en semistrukturerad intervju som belyser den unges livssituation inom olika områden, mäter UngDOK om det bland annat föreligger missbruk eller utsatthet för våld. Målet är att ge den unge utrymme att ge en personlig beskrivning av sin livssituation, samt att den unge ska få möjlighet att berätta om eventuella önskemål om förändring inom varje diskuterat område. UngDOK kan användas i utredningsarbete, vid behandlingsplanering, samt för uppföljning och utvärdering på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Data från UngDOK-intervjun kan användas för att sammanställa statistik på samtliga ingående variabler. UngDOK är en av flera intervjuformulär som ingår i IKMDOK som förvaltas av Institutionen för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet.

Återfallsprevention är en form av KBT som används vid missbruk och beroendeproblem som rör alkohol, narkotika, läkemedel, tobak och spel. Denna behandlingsmetod syftar till att förebygga återfall i missbruk och beroende, genom att ge yttre och inre färdigheter att påverka återfalls- och nykterhetsprocessen. De yttre (beteenderiktade) färdigheterna handlar bland annat om att kunna tacka nej till alkohol på ett effektivt sätt, medan de inre (kognitiva) färdigheterna handlar om att tillägna sig en ökad förmåga att känna igen, undvika och hantera risksituationer för återfall. Denna insats ges företrädesvis individuellt men kan även ges i grupp.